Värken & svimningar

Just nu är det upp och ner hela tiden. Dom två senaste dagarna har det varit mycket svimningar. Det är fruktansvärt jobbigt kan jag säga. Börjar tröttna! Vad ska man göra åt det?

Hm..
Mvh

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Förlåt igen!

Förlåt igen för den dåliga uppdateringen. När jag kom in på sidan idag så hade jag fått en komentar. Tyvärr var det en anonym, men denna skrev att h*n kände igen sig i min situation och att denna också har svimningar och krampar men inte trott att det hade med dennes diskbråck att göra. Denna person hade också L4-5 som jag. Denna tackade också för en bra blogg. Man blir glad av att få såna komentarer. Inte att den har lika för detta är ingenting jag önskar ens mina värsta fiender. Men att någon tycker om min blogg. Att den kanske gör någon nytta. Det var ju trots allt därför jag startade den + att få skriva av sig när det är jobbigt. Mycket är ju jobbigt, mycket får man lägga åt sidan och hoppas att man kan göra någon annan gång. Så mycket av det man älskar försvinner från ens liv. Önskar jag kunde göra mer och att mäniskor kan fråga mig om jag kan ist för att anta att jag inte kan. Alla mina dagar ser inte alltid likadana ut. Sen är jag sån att jag kan göra saker men får lida för det senare. Men hellre det än att bli utesluten från allt som alla andra gör. Jag vill ju trots allt känna att jag hör ihop med dom andra, att jag också är normal (Fast jag har ont större delen av tiden) så kan jag också offra mig någon gång. Jag tänker jämt så. Tänker väldigt mycket på saker jag går miste om pga: min skada. Det är svårt att vilja ta till sig. Att kunna må bra fast man vill göra så mycket man inte kan.

Nu i dag känns det helt okej. Jag kan stå och greja iaf och det känns skönt. Jag känner om jag gör något fel för då hugger det till rejält så jag tar det lugnt men ändå så känns det bättre idag.
Just nu har jag stora drömmar och förhoppningar. Jag känner att livet har fått sig en knuff på vägen. Som jag kanske inte nämnt i denna blogg så har jag för inte så längesen gift mig. Efter det så har saker gått mer och mer våran väg. Jag börjar mer och mer acceptera mitt läge och försöker jobba med mig själv. Men det är svårt. Många gånger känner man att man vill ge upp men samt så finns det så mycket kärlek runt mig som får mig att orka som får mig att må bra iaf. Min man försöker jämt säga att jag är normal men att jag inte kan göra allt men jag är ändå normal. Han är det bästa som finns samt min familj.

Men saker och ting känns som det löser sig mer och mer (Pratar ej om ryggen) Men när saker som ligger och gror i en är jobbiga då har jag väldigt ont för jag spänner mig, jag är nervös hela tiden. men när de blir bättre runt omkring då slappnar jag av och det blir bättre. Så ju bättre jag mår desto bättre blir min rygg för tilfället. Svårt att förklara.
Jag lovar att jag ska uppdatera här lite mer än vad jag gjort den senaste tiden. Ska bli bättre på det här. Så nu fick jag skriva lite och skriver mer nästa gång.!
Mvh Mig!

[Har varit mycket en tid]

Har haft stora problem ett tag nu med min rygg-smärta. Min man har vaknat av att jag svimmat av och ligger & skakar. Jag vet inte vad det är men. det är läskigt.
Mår inte alls bra. Känner att min kropp är trött.

Mvh Mig

[Förlåt]

Förlåt för den dåliga uppdateringen jag gjort. Jag skrev sist om att jag var nervös för att jag kanske skulle till läkaren. Jag fick en läkar-tid och gick dit. Mamma var med mig in eftersom min man jobbade. Men det gick jätte bra. Han var väldigt försiktig och berättade massor om hur man ska göra och hur man inte ska göra om man har diskbråck. Så allt dom sagt på WC stämmer dock inte ett dugg. Dom har gjort helt fel mot mig. Så nu vet jag det. Men fick ett läkarintyg och sånna saker och ett nytt recept på smärtstillande. Så nu får vi se hur det går med alla myndigheter.

Skriver mer senare!
mvh Mig